NSAA - Norra Sveriges AmatörAstronomer

NSAA - North Sweden Amateur Astronomers

Strax före jul inhandlade jag en ny montering. Syftet var att kunna hantera teleskopvikt upp till ca 20 kg. Celestron CGEM uppges klara ca 18 kg. Det får duga. En annan viktig aspekt är att den ska klara låga temperaturer. Det kravet finns inte beskrivet i specifikationen, tyvärr. Första provet klarade den inte. I temperaturintervallet -25C till -34C startade den inte - men det berodde inte på CGEM utan uteslutande på att operatören inte ville gå ut i kylan och starta den ;=)

Nytt försök idag vid -7C gick bättre.

I den här diskussionen tänker jag redogöra för mina erfarenheter efter hand, för de som är intresserade.

- Celestron CGEM är en modern, datorstyrd, ekvatoriell montering. Handkontrollen, menyerna och hanteringen påminner mycket om min Celestron N11.
- Strömförsörjning sker via en medföljande, ganska lång, kabel som i teleskopänden är försedd med en standardplugg med låsmutter och i andra änden med en cigarettändarplugg.
- Ljudnivån upplevde jag som relativt hög, mer lik en Meade än en Celestron.
- Drivningen upplevdes (efter några enstaka körningar) vara distinkt men mjuk.

Första uppställning var ett rent funktionstest och de delar jag genomförde fungerade problemfritt.
- Stativet ställdes upp, grovt inriktat mot norr, och horisonterades med den inbyggda bubbel-libellen.
- Efter att strömbrytaren slagits till var det bara att följa anvisningarna på handkontrollen.
- RA och Dec axlarna vreds in till dess de överensstämde med respektive index och låstes.
- Koordinaterna, datum och tid matades in manuellt i handkontrollen.
- Första inställningsstjärnan valdes och monteringen vred in sig, missade med 5-10 grader men det var inga problem att korrigera in den i sökaren, trycka ENTER och, finjustera i okularet och trycka ALIGN.
- Andra inställningsstjärnan valdes och förfarandet upprepades. Här kan man förbättra med ytterligare en stjärna för bättre precision men jag nöjde mig med detta första gången.
- Två GOTO-test gjordes. Det mulnade på och det fanns bara några enstaka objekt att välja på. M42 och M35 hamnade båda i synfältet, dock inte helt i mitten. Det första testet får anses vara godkänt.

Nästa moment blir polinställning, som lär ska vara extremt enkelt. Man behöver inte ens kunna se Polaris.

Visningar: 497

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Jo, det är attackerande motvikter, omöjliga astropose'er (huvet eller ryggen vinklat i onaturlig riktning), rallyvägar i obygd, förfrysningsskador, laserviftande medobservatörer (man borde inte få hantera en högeffektlaser kl 12 på natten i minus 20 efter ett antal koppar kaffe), tvivelaktiga eluppkopplingar och diverse farliga däggdjur (särskilt homo sapiens).

RSS

Om

Ulf Jonsson skapade det här Ning-nätverket.

Samarbetspartner

Här kommer du direkt till vår samarbetspartner

AstroSweden

Norrskensfoto i Abisko

Här nedan finns en länk till äventyr och kurser i norrskens- och astrofoto.

Lapplandmedia - Peter Rosén

© 2024   Created by Ulf Jonsson.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor