NSAA - Norra Sveriges AmatörAstronomer

NSAA - North Sweden Amateur Astronomers

Natten mellan lördag och söndag gjorde jag ett fåfängt försök att jaga lite norrsken. Kp-index hade varit uppe på över 7 under dagen och låg fortfarande på 5 så jag tyckte att det var värt ett försök.

Av bilderna blev inget, det var för ljust, men medan jag stod där i skogen hände något annat. Söder om den cykelbana jag stod på finns en väg och en järnväg. I skogen omedelbart bakom kunde jag höra ljudet av ett större djur som rörde sig. Så kom en dov, nästan gurglande morrning.

Jag reagerade direkt med att klappa händerna och stampa i marken; kom inte hit! Det tog nog en halv till en minut, så en ny likadan morrning. Jag reagerade likadant, men försökte nu "känna in" vad jag hade där borta. Känslan av en varg kom till mig, och att jag genast skulle ge mig av därifrån.

Jag tog kamerastativet och gick de ca 100 meterna till bilen, och körde sedan hem. I dag har jag lyssnat på morrande vargar på nätet. De har flera olika morrande ljud, men ett lät precis som det jag hörde i går natt.

Vargar är ju inga trevliga djur att möta mitt i natten, speciellt inte om de står och morrar på en. Något som andra har tänkt på? 

Visningar: 1022

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Det var en naturupplevelse av det mer spännande slaget! Själv har jag bara haft älg (antar jag det var)nåstans nära. Här finns det nog inga vargar och björn är det farligaste man kan möta men de sover ju under största delen av astrosäsongen.

Nej, varg är väl inget man förknippar Småland med precis, men det är ju inte norrsken heller :-)

Men här finns varg numera, och jag kan inte se det på något annat sätt än att detta nog var en ensam varg som undrade vad jag var för en, och försökte utvärdera läget. Det var nog rätt att gå därifrån. Jag har stått åtskilliga timmar i natten och fotat, långt från närmsta hus men aldrig tyckt att det var obehagligt. Nu var det faktiskt det. Vi har stora skogar här runt Hok, lätt för vargar att hålla sig undan för människor.

Kusligt. Jag har stått ensam på ett kalhygge i södra Östergötland och lyssnat på många märkliga ljud. Räv eller rådjur tror jag så det var inget farligt, men kusligt.

Här hemma i observatoriet blev jag riktigt rädd en gång. Varg har vi inte här men väl björn. Mörkt tyst, taket avrullat, helt koncentrerad på att ställa in teleskopet, så hör jag en duns och ett skrapande ljud alldeles i närheten. Kanske en halvmeter från mitt huvud. Första tanken var att en björn stod och krafsade på väggen. Några sekunder senare lugnade jag ner mig. Det var något mycket mindre än en björn. Det var min egen KATT som, via aluminiumstegen som stod lutad på utsidan, hoppat upp på överkanten på väggen och ljudet kom från betydligt mindre klor än björnklor som skrapade i träet. Då var det nära att jag fått avbryta för byte av underkläder ;)

Ja, det kan låta roligt efteråt men just i ögonblicket är det ju inte det. Jag har inga illusioner om vare sig varg eller björn, det är farliga djur även för människor. Man får väl skaffa sig något vasst att ha med sig ut i fortsättningen. Så har jag aldrig tänkt förut...

Det kan inte vara så roligt när det morrar på en i mörkret i skogen. Jag märkte i vintras sedan snön kommit att det ofta rör sig varg i ett av de områden jag brukar nattfotografera, stötte på färska spår i natten vid upprepade tillfällen. I höstas hörde jag ett svårbestämbart ljud där jag satt stilla på en stubbe i natten i området. Det hela slutade till slut med att jag hängde en kniv i bältet när jag skulle dit och nattfotografera. Tycker det hade en psykologisk effekt. Det var lite kymigt att röra sig där ensam i natten med bara kamerastativet att freda sig med om behov skulle uppstå. Nu är ju risken att bli angripen minimal, men kniven i bältet var ett psykologiskt stöd i natten.

Jag tror jag kommer att fortsätta den vanan i området även till hösten. Man vet ju inte vad en varg som uppenbarligen är van med människor i miljön kommer sig för att göra med en ensam människa mitt ute i skogen om natten. I dagsljus en dag gick jag och spårade den i hopp om att få syn på den, inte. Lite spännande var det i alla fall när jag spelade upp vargyl då och då för att höra om det kom något svar :-)  Tycker annars vargen skall få finnas och breda ut sig. 

Ja, tanken att verkligen gå i närkamp med en varg med kniv är ju inte särskilt lockande. Men jag kommer nog också att ha med en i fortsättningen, det skulle nog kännas lite bättre att i alla fall ha något att sätta emot om det gäller. Så kan man ju hålla sig på platser där man kan ställa bilen nära, så att man snabbt kan retirera om det skulle bli otrevligt. Det känns ju som ett betydligt bättre alternativ...

Vi har ju inte haft några potentiellt farliga djur här nere. Ett och annat lo, men de är ju så skygga att man varken ser eller hör dem. Man får tänka om lite nu.

Den här platsen ligger kilometervis in i skogen, ingen bil att retirera till. Gick till en jakt och friluftsbutik och hittade en förtroendeingivande kniv som ingjuter viss psykologisk effekt att ha i bältet. Största faran nu är väl inte en vargatack, utan att undvika att sticka sig själv med kniven av misstag... Om den sedan är något att ha om olyckan är framme vet jag inte, men en äldre kvinna i ryssland lyckades freda sig mot en varg genom att ta stryptag och slå ihjäl den med en yxa... Otroligt men sant. Annars är det ju synnerligen kraftfulla djur som ensamt kan döda en vuxen älg. 

Ja, man får väl ha ett fordral till kniven, så att man inte skär sig. Annars får man väl ta med yxan...

:-) Klart jag har fodral till kniven, men den kan ju glida ur av misstag och så sätter man sig och får kniven i sig. Liten risk, men förmodligen större än att bli attackerad av en varg. Övervägde noga yxa, men hittade ingen bra som går lätt att "dra" ur hölstret. Man vill ju inte stå där och fippla medan en varg äter på en... :-)  Nu låter jag väl som en neurotisk rambotyp, det är jag inte. Men mitt i natten, två kilometer från närmsta bilväg mitt ute i storskogen och färska vargspår så känner i alla fall jag visst psykologiskt stöd av en kniv i bältet. Alla vargar behöver ju inte vara som de skall, rädda för människor. De är ju individer även de, med fel och brister som vi. En dag kanske de är sjuka och extra hungriga och deras rädsla därigenom nedbruten.

Hittade en helt hysterisk dubbeleggad kniv i dolkmodell, tillräckligt lång och med adekvat parerskydd om man vill sticka, som heller inte var jättedyr, en stickkniv för vildsvin från anrika ammunitionstillverkaren Gyttorp. Dessutom lätt att dra ur slidan och den hängs i bältet på så vis att den är lätt åtkomlig även med tjocka kläder/jacka. Tror faktiskt att den i högbrynt skick har en reell chans att tränga igenom en tjock vintervargpäls. Ett tips för den astrofotograf som vill ha lite psykologiskt stöd i vargmarker kanske. Funkar i vart fall för mig.

Känns nästan som basutrustning, kände mig väldigt oklädd och oskyddad de nätter jag glömde kniven hemma i vintras sedan jag upplevt vilket stöd den gav de gånger den var med.

Titta här, det handlar nog om en ensam varg som vandrar omkring. Risken att möta den igen är nog ganska liten.

http://www.jnytt.se/vargar-har-setts-utanfor-jonkoping

Man uppmanas där att rapportera in vargobservationer. Jag är lite förtegen om "min" varg, den har det bra i skogen alldeles på egen hand. Hoppas den skaffat sig ett revir just där jag har ett av mina favoritmotiv (jo jag vet, vargrevir är stora) och att de är fler till hösten och att de fortsätter att gå under "radarn". Kanske får jag höra dem yla, vore onekligen häftigt. I vintras såg jag spår efter en kamp med en älg den fällt.

Oj "prasselljud mm" har man definitivt hört många gånger å man blir lika rädd varje gång!

Oftast så har man upptäckt att det är bara protokollpappret på kampingbordet som fladdrar i vinden, phuu.

Har dock fått skicka iväg en chockad ren en gång som hade intagit min obsplast när jag kom dit på kvällen, fast innerst inne så känns det osannorlik att få se nå många djur på ett karlhygge mitt i natten när man försöker röra sig och hålla värmen och motorn i stativet skickar ut ett högfrekvent ljud...

RSS

Om

Ulf Jonsson skapade det här Ning-nätverket.

Samarbetspartner

Här kommer du direkt till vår samarbetspartner

ASTROSWEDEN

Norrskensfoto i Abisko

Här nedan finns en länk till äventyr och kurser i norrskens- och astrofoto.

Lapplandmedia - Peter Rosén

© 2022   Created by Ulf Jonsson.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor