Konsten att förstöra en lördagkväll

[Ulf Jonsson]

Efter en mulen lördag-eftermiddag här i Luleå klarnade det hastigt upp vid 19-tiden. Frågan inställde sig: Musik och pilsner på Jazzomat eller en observationskväll. Efter en kort power-nap på sängen beslutade jag mig för observationer. Ingen annan anmälde intresse för att följa med så det fick bli en foto-kväll istället för Messier-Maraton.

Obsplats isvägen i Lule skärgård valdes men det visade sig blåsa för mycket ute på den öppna delen så jag sökte en ny plats bakom en stor snöhög invid en ö, inte mer än ett par hundra meter från den vi använde senast. Där var det lugnt.

Medan jag packade ur bilen sprakade norrskenet och en kraftig meteor lämnade ett rökspår från norr mot söder. Sedan började det krångla. Jag hade lämnat fotostativet hemma så någon bra bild på norrskenet fick jag inte. Det var ca 1 dm hård snö på isen där jag befann mig så det var lite trixigt att få stativet att stå stadigt och i våg. Till slut var det på plats och jag monterade wedgen. På med N11 och naturligtvis lossnar plastvredet från bulten som ska hålla teleskopet fast vid wedgen. Det visade sig vara en in-sexbult så efter att ha hittat motsvarande nyckel fick jag den på plats. GPS-align fungerade bra och jag övergick till wedge align för fotografering. Det funkade inte så bra. Det visade sig att jag inte varit tillräckligt noggrann när jag ställt ner stativet. Wedgens justeringsmån räckte inte, således gick det inte att få till en bra polinställning utan att flytta stativet. Att flytta det nu skulle innebära att jag måst gräva nya hål för stativbenen och börja om från början med alltihop. Det fick vara som det var.

Jag har monterat ett rödpunktsikte (se forum) på sökaren för att underlätta inställning och sökning på fri hand (utan GOTO) Efter det behövde både sökaren och siktet ensas med teleskopet. Den inställningen gick snabbt och bra. Megrez 80 var monterad piggy-back på N11 och behövde också ensas men det var inte heller något problem.

Jag kontrollerade kollimeringen på N11 (hög förstoring och ”out-of-focus” mot en lämplig stjärna). Den var inte helt perfekt men hela bilden täcktes av flimmer, typiskt värmedaller eftersom tuben inte var helt avkyld. Då hade den ändå varit ute i över en timme. Jag sparade kollimeringen till ett senare tillfälle.

Jag monterade kameran (Nikon D200) på M80 med avsikt att fotografera genom refraktorn och tracka och vid behov guida med N11. Funkade inget vidare utan guidning, stjärnorna blev inte runda. Efter diverse sökande konstaterade jag att trackingen var felställd (alt/az i stället för eq north). Jag trodde att den skulle klara korta exponeringar (20-30 s) utan guidning men det gick inte. I med ett hårkors-okular i N11 för manuell guidning. Funkade inte heller så bra. Bilden hoppade när jag försökte guida. Förmodligen på grund av felaktig backlash-kompensering. Det gick en god stund att försöka rätta till det men det blev ändå inte riktigt bra. Dags att sätta in det grova artilleriet – autoguidning. Jag tog fram datorn och Q-Cam5 kameran. Naturligtvis hittade inte datorn programvaran (PHD*) och en kvart senare när det var åtgärdat hittade programmet inte kameran (det går ju inte så bra det här). Efter ytterligare en kvart funkar allt. Siktar in mig på Arcturus för att ställa in skärpan på en stark guide-stjärna så att jag vet att jag är någorlunda rätt med fokus. Fungerar OK.

Dags för fotografering. Väljer Leo Triplet som objekt. Jagar som en dåre efter en lämplig guide-stjärna men hittar ingen som syns på datorskärmen. Väljer M51 i stället. Samma resultat. M101 då. Samma resultat. Klockan är 2330, temperaturen -7 C och jag har inte lyckats åstadkomma någonting. Nu ger jag upp för i kväll.

Så kan det gå.

* PHD = Push Here Dummy – för att det är så lätt att handha 

[Ulf Jonsson]

Tack för uppmuntran Per och Hans!

Kul ide´det där. Något att fundera på inför nästa säsong. Ett vinter Star Party till havs. Jag ska ta mig en funderare.

[Hans Bengtsson]

Ni som bor långt där uppåt i landet brukar ju vara suveräna på att locka turister med ishotell och överlevnadskurser på fjället och liknande, tror även norrskenssafarin förekommer (eller det kanske bara är i Finland?). Innovativt tänkande skulle det vara med stjärnkvällar på isvidderna, japanska amatörastronomer skulle anlända i horder …

Många extrapoäng måste det bli för rapporten! Det var länge sedan jag läste en så ärlig och underhållande astronomisk obs-redogörelse, det måste jag säga. Jag tackar min skapare att jag aldrig har varit av den tekniskt intresserade eller begåvade sorten utan hållit mig till det som varit fool-proof och (nästan) inte kan gå sönder eller strejka.

En stor dobson nästa, Ulf … ?

Mvh
Hans Bengtsson

[Per Johansson]

Det finns ju stjärnor på is, så varför inte starparty på is?

[Ulf Jonsson]

Det där sista kanske man ska ta fasta på. Tänkte inte på den exotiska faktorn. Är väl för van vid isvägar.

[Per Johansson]

Astrofotande är en ständig uppförsbacke! Det finns så mycket som kan gå fel och krångla. Man måste ha en konstig läggning tror jag som kämpar på iallafall. Men det är ett gift. Egentligen kanske det borde klassas som en drog: -Man är beroende av nåt som inte är bra för en!
Det verkar vara en bra obsplats ni har hittat ute på isen. I många länder skulle det anses som väldigt exotiskt!