Observationserfarenheter från Högheden

[Ulf Jonsson]

Anlände till Högheden strax före klockan 16 på onsdag eftermiddag och konstaterade att det var oplogat från järnvägen. Volvon kämpade sig tappert fram med underredet släpande i snön, bara en fastkörning innan jag var framme vid observationsplatsen. På med värmen i övernattningsstugan. -13 C utomhus och -8 inomhus. Några vändor fram och tillbaka till fots mellan byggnaderna för att hämta kvarglömda nycklar och ett förflyttningsspår var snart upptrampat i snön. Naturligtvis lyckades jag utlösa larmet och fick ägna en god stund åt att återställa och att stoppa larmkedjan som var igång.
Sedan var det dags att få igång utrustningen. HEQ-5 Pro monteringen har visat sig vara trög i kyla så jag valde att försöka fotografera med N11, stativet stod ju redan ute så det var bara att hänga på tuben. Jag valde strömförsörjning med nätaggregat eftersom jag hade tillgång till 230V. Naturligtvis lyckades jag sedan göra några av de misstag jag varnade för i min artikel i Populär Astronomi. Tappa wedge-bulten i snön, andas på okularet och dessutom att få mustaschen att frysa fast i ett kallt metallföremål.

Avsikten var att prova autoguidern, QCam-5, till N11 men det lyckades inte. Dels fick inte kameran kontakt med teleskopet så någon kalibrering startade inte, dels hade jag naturligtvis åkt ifrån nätaggregatet till datorn vilket gav mycket kort batteritid i kylan.

Nästa problem var skärpeinställningen. Normalt brukar det gå bra att ställa in skärpan med hjälp av en Hartmann-mask men inte den här gången. Jag lyckades helt enkelt inte få till så bra skärpa att jag tyckte det var värt att fotografera med manuell guidning. Emellanåt blåste det till och eftersom N11 är ganska känslig för vind när den är monterad med wedge kan det ha påverkat foto-skärpan.

Jag övergick till visuella observationer men upplevde att skärpan var dålig även visuellt. Jag kontrollerade kollimeringen men hittade inget fel. Jag kämpade mig i alla fall igenom ett antal Messier objekt. Vid 19-tiden började ett svagt norrsken sprida sig över himlen. Det kom och gick och var som kraftigast vid 22-tiden. Dock inte så exceptionellt att jag tog några bilder.

Vid 23-tiden var temperaturen i stugan över 20 grader och jag lämnade teleskopet påslaget och gjorde kväll. På torsdag morgon var det väl varmt i stugan, 25 grader, och N11 trackade fint ute i kylan. Provade att hitta Saturnus i dagsljus men den låg tyvärr precis under taknocken på närmaste hus så det misslyckades också.

Sammanfattningsvis var det en kväll och natt med fint observationsväder, dock full med krångel och strul och utan resultat, men onekligen ett avbrott i vardagen.

[Göran Fredriksson]

Detta visar ju verkligen att det mesta kan j-vlas när man är ute i fält. Det var intressant att höra att andra också har materialstrul ibland. Men det är tack vare sådana gånger som man verkligen uppskattar de gånger när allt fungerar och det är fint observationsväder. DEt är märkligt hur det vissa gånger kan köra ihop sig och nästan inget fungerar som man tänkt sig. /Göran